16 oktober 2014

Recension - Máni Steinn pojken som inte fanns av Sjón

Det är 1918 i Reykjavík, året då Island blir självstyrande. Ute i världen pågår första världskriget, spanska sjukan härjar och når också Island. Tusentals människor blir sjuka och dör. Vulkanen Katla spyr upp eld och lavasten, och färgar himlen både dag och natt. Mitt i denna turbulens rör sig den sextonårige Máni Steinn, i utkanten av alla händelser, en outsider, dyslektisk och gay. Han är en hängiven biobesökare, hans värld flyter stundtals hallucinatoriskt ihop med filmens värld. I den Isländska flickan Sóla ser han en avbild av en filmhjältinna ur en fransk vampyrfilm. Nära henne kan han flytta in i en friare värld där hans homosexualitet och utanförskap har en annan plats.

Omdöme
Jag hade lite svårt för den här boken.

Jag tycker att den kändes stressad och jag fick inte något grepp om karaktärerna. Jag kan inte säga att jag hängde med särskilt mycket i handlingen heller. Hela boken kändes väldigt ytlig.

Det jag gillade med boken var språket. Språket flyter på väldigt bra och det är ganska enkelt.

Jag gillade ändå boken som helhet fast jag inte riktigt fick något grepp om den. Den hade en stämning som var intressant.

Originaltitel: Mánasteinn. Drengurinn sem aldrei var til
Antal sidor: 125
Förlag: Alfabeta (rec.ex.)
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Oktoberkvällen är lugn och kylslagen.
Betyg: 3

Köp den här: Adlibris, Bokus

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar