Recension - Gycklarens arv av Kersti Vikström

Nova är ett feodalt uppbyggt rike, där endast de allra rikaste är fria att styra sina liv. Esmeralda är tio år när hon skickas till huvudstaden Corona för att arbeta som kammarjungfru åt guvernörens äldsta dotter. Hennes föräldrar, liksom hon själv, är kontraktsarbetare, en slags livegna, och deras liv styrs av den som äger deras kontrakt. Under tiden som hon lever i palatset i staden upptäcker hon och börjar för sig själv ifrågasätta de enorma orättvisor som råder i landet. Under en resa till guvernörens släktingars gods på landet möter hon för första gången soller, en förtryckt folkgrupp som levde i Nova långt innan Esmeraldas folk kom dit. Där träffar hon även Storm, en soller som arbetar som slav på godset och som kommer att förändra hennes liv.

En tidlös och spännande bladvändare som tar med dig genom myllrande städer, vindlande natur och mörka fängelsehålor. Den sträcker sig över ålders- och genregränser och snuddar vid politiska ämnen som känns lika aktuella idag som för fyra hundra år sedan, och som känns lika verkliga i vår värld som i Nova. (från förlagets hemsida)

Omdöme
Jag gillade den verkligen. Den var spännande och man var bitvis helt fast i berättelsen. Dock tyckte jag att den var lite seg emellan åt när det inte hände så mycket, men det vägdes upp av resten. Jag gillade karaktärerna, de kändes väldigt levande och man kände med dem. Gillade även språket och alla små budskap som var inlindade i berättelsen.


Antal sidor: 397

Förlag: Opal

Utgivnings år: 2013

Första meningen: "Far lärde mig läsa och skriva."

Betyg: 4 


Köp den här: Adlibris, Bokus